Demokrativärnet (DV) – ideologisk plattform 

Eftersom dokumentet är fem sidor, finns det fundamentala i en inledande sammanfattning.

Sammanfattning 

Visionen är en hållbar och stabil utveckling av den sekulära rättsstatens demokrati och medborgarnas identiska rättigheter och skyldigheter oavsett kön, etnicitet, religion och sexuell läggning.

All offentligt finansierad verksamhet ska ha grundlagen som både utgångspunkt och överordnat samhällsmål samt värna principen om:

  • majoritetsbeslut som de mest legitima besluten
  • medborgarnas likhet inför lagen oavsett kön, etnicitet, religion och sexuell läggning
  • frihet från särbehandling utifrån ovanstående parametrar, dvs diskriminering
  • sekularism, i betydelsen att offentligt finansierad verksamhet, är fri från konfessionella inslag oavsett huvudmannaskap

Principen om medborgarnas likhet inför lagen ska vara en tydlig utgångspunkt och ett tydligt överordnat samhällsmål, som beaktas vid alla politiska beslut.

Överordnade principfrågor 

Demokrativärnet verkar för att medborgarnas rättigheter och skyldigheter, som de uttrycks i grundlagen samt andra lagar och förordningar, ska få ett tydligare avtryck i politik och förvaltning. Det innebär en kontinuerlig information om lagrummet genom:

  • utbildning
  • fortbildning
  • folkbildning

Bakgrund

Att Sveriges grundlagar ska vara riksdagspartiers gemensamma utgångspunkt är otydligt idag, trots att det är en fundamental förutsättning för demokratin. Riksdagspartierna är beroende av rättsstaten och av medborgarnas förtroende för att den kan värna grundlagsskyddade rättigheter, för att de ska kunna fungera. Rättsstaten, å sin sida, står inte i ett motsvarande beroendeförhållande visavi enskilda politiska partier. Av det skälet har riksdagspartierna ett gemensamt långsiktigt intresse av att värna rättsstaten. Detta långsiktiga intresse är inte implementerat i praktisk politik. Bl a har de generösa partistöden gjort de politiska partierna skenbart oberoende av sina väljare.

Många riksdagspartier har grundlagsskyddade rättigheter som mål i sina respektive partiprogram. Flera av dem är t ex för feminism och mot rasism. Det skapar förvirring och otydlighet kring om grundlagen verkligen är bärande för alla andra lagar, regler och författningar som styr offentligt finansierad verksamhet. Det är politiska företrädare som bär ansvar för att grundlagen är det fundament som bär andra lagar och politiska beslut, så det är ologiskt att partierna anger grundläggande villkor för dem som mål som de vill uppnå.

I grundlagen kapitel 1, paragraf 2 står bl a att ”Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.”

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152

Vision 

En hållbar och stabil utveckling av den sekulära rättsstatens demokrati och medborgarnas identiska rättigheter och skyldigheter oavsett kön, etnicitet, religion och sexuell läggning.

All offentligt finansierad verksamhet ska ha grundlagen som både utgångspunkt och överordnat samhällsmål samt värna principen om:

  • majoritetsbeslut som de mest legitima besluten
  • medborgarnas likhet inför lagen oavsett kön, etnicitet, religion och sexuell läggning
  • frihet från särbehandling utifrån ovanstående parametrar, dvs diskriminering
  • sekularism, i betydelsen att offentligt finansierad verksamhet, är fri från konfessionella inslag oavsett huvudmannaskap

Principen om medborgarnas likhet inför lagen ska vara en tydlig utgångspunkt och ett tydligt överordnat samhällsmål, som beaktas vid alla politiska beslut.

  • Medborgarnas likhet inför lagen oavsett kön, etnicitet, religion och sexuell läggning, måste förstås som en sammanhållen princip. Den principen förutsätter att samtliga parametrar hörsammas och respekteras, för att inte principen som sådan ska erodera. Att vara för likhet inför lagen oavsett etnicitet men inte utifrån kön, eller att vara emot likhet inför lagen utifrån etnicitet men för, beträffande kön och/eller sexuell läggning, leder till att principen som sådan inte respekteras.
  • Att principen ska vara utgångspunkt och mål för all offentligt finansierad verksamhet står redan i grundlagen implicit, men detta efterlevs inte.

Samhällsmål

Demokrativärnet har ett antal samhällsmål, både överordnade principfrågor och enskilda sakfrågor. Att verka för att dessa nås är utgångspunkt för all verksamhet inom Demokrativärnet.

Överordnade principfrågor 

Demokrativärnet verkar för att medborgarnas rättigheter och skyldigheter, som de uttrycks i grundlagen samt andra lagar och förordningar, ska få ett tydligare avtryck i politik och förvaltning. Det innebär en kontinuerlig information om lagrummet genom:

  • utbildning
  • fortbildning
  • folkbildning

Medborgaren och en hållbar utveckling av demokratin är i fokus:

  • DV anser att ”medborgaren” saknar en rättmätig plats i politisk debatt och praktik, vid sidan av ”offentlig sektor” och ”näringslivet”. Man diskuterar förvisso samhällskontraktet, den viktiga relationen mellan stat och medborgare. Politiska beslut får ofta långtgående konsekvenser för den rättssäkerhet och trygghet som staten, enligt grundlagen, ska tillhandahålla. Men debatten tar alltför sällan sin utgångspunkt i dessa konsekvenser, grundlagen till trots. Det osynliggör det viktiga fundament som grundlagen, de facto, ska utgöra för förvaltning och politik.
  • All offentligt finansierad verksamhet har, som arbetsgivare, rätt att fatta beslut om att arbetstagarna, under arbetstid, ska vara neutrala och inte bära synliga symboler för politiska och religiösa uppfattningar. Dessa uppfattningar ska användaren av offentligt finansierad service inte behöva förhålla sig till. Representanter för det offentliga, dvs de anställda, ska bara representera det offentliga i relation till brukaren eller användaren av tjänsten, oavsett om det är vård, skola, omsorg, rättsväsende eller annan samhällsservice.
  • Riksdagspartierna ska ha medborgarnas rättssäkerhet och skydd som utgångspunkt och mål för sin politik.
  • Partistödet borde tas bort eller kraftigt minska eftersom det gör partierna skenbart oberoende av sina medlemmar, vilket de inte ska vara.
  • En långsiktigt hållbar utveckling, miljömässigt, ekonomiskt och socialt för medborgarna ska vara ett prioriterat perspektiv i alla politiska beslut.

Enskilda sakfrågor 

Rättsstatens hållbara utveckling:

  • En författningsdomstol ska inrättas.
  • Tjänstemannaansvar ska vara tydligt och transparent i offentlig förvaltning och all offentligt finansierad verksamhet
  • Alla verksamheter med offentligt uppdrag att fördela offentliga medel ska lyda under offentlighetsprincipen och ha status av myndighet. (Folkbildningsrådet och Forum Syd är idag föreningar som fördelar medel utan att kunna granskas.)
  • Regeringen ska endast kunna hänskjuta åtaganden till kommunerna som betingar kostnader och konsekvenser som dessa i realiteten kommer kunna bära.
  • Medborgaren är rättsstatens uppdragsgivare. Dennes förväntan på grundläggande fysisk, rättslig och ekonomisk trygghet, är rättsstaten skyldig att leverera. Medborgarnas förtroende för ovanstående är avgörande för att medborgare ska fullfölja sina skyldigheter visavi staten.
  • Sveriges har betydligt mer långtgående ansvar visavi de egna medborgarna än andra nationers medborgare, vilket ska ha ett mycket tydligt genomslag i politiken.
  • Sverige bör prioritera handels- och samarbetsavtal med länder och partners som delar Sveriges vision och principer enligt grundlagen;
  • • principen om majoritetsbeslut som de mest legitima
  • • principen om medborgarnas likhet inför lagen oavsett kön, etnicitet, religion och sexuell läggning
  • Folk- och fortbildning om svensk lagstiftning för

Den sekulära staten:

  • Offentlig finansiering av religiös och nationell organisering ska upphöra. DV prioriterar i nuläget aktiviteter som syftar till att offentliga finansiering till politisk islam, islamism, upphör.
  • Utländsk finansiering av verksamhet med ideologisk/religiös påverkan och rekrytering ska stoppas. Utländsk finansiering till den politiska ideologin islamism är prioriterad.
  • Det offentliga ska upphöra med att bistå Svenska kyrkan och trossamfund att hantera dessa organisationers medlemsavgifter.
  • Myndigheten för stöd till trossamfund ska läggas ner.
  • Konfessionella skolor ska fasas ut. Skolan är en viktig institution för den sekulära rättsstaten, som inte ska tillhandahålla religiös påverkan.
  • Hijab ska vara tillåten att bära från 18 år i skolan, då barnet själv kan ta självständig ställning till en religiös trosbekännelse.
  • Inga former av kirurgiska ingrepp som inte är medicinskt motiverade ska förekomma på barn under 18 år.

Verksamhet

Vara

  • en ideell förening för ökad kunskap och insikt om vikten av en hållbar utveckling för den sekulära rättsstatens demokrati och princip om medborgarnas likhet inför lagen oavsett kön, etnicitet, religion och sexuell läggning
  • en tydlig och trovärdig röst i den politiska debatten inom frågor med bäring på Demokrativärnets vision och fokus

Anordna

  • föredrag, bjuder in till debatt samt kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt engagerar sig i projekt som styrelsen bestämmer

Eftersträva

  • samverkan med partners och medlemmar i aktiviteter såsom debattartiklar, projekt, föredrag och kurser

Prioritera

  • strukturfrågor framför partipolitiska frågor
  • långsiktig hållbarhet framför dagsaktuella händelser
  • inrikespolitik framför utrikespolitik

Avgränsa – genom att inte ta ställning i:

  • partipolitiska frågor
  • religiösa frågor
  • utrikespolitiska frågor som inte har bäring på inrikespolitiska frågor

Prioriterade fokusfrågor 

Motverka islamisering:

  • Ökad kännedom om politisk islam
  • Verka för att organisationer och enskilda som har den politiska ideologin islamism som utgångspunkt, konsekvent ges avslag på sina ansökningar om offentliga medel och om att bedriva verksamhet på uppdrag av offentlig verksamhet

Verka för en sekulär offentlighet:

  • Verka för en renodling av en helt och hållet sekulär offentlighet, vilket inbegriper all verksamhet som finansieras med offentliga medel, oavsett huvudman

Verka för en dialog över partigränserna:

  • Verka för att riksdagspartier enas om en partiövergripande viljeyttring för att grundlagen ska göra ett tydligt avtryck i politik och förvaltning

Struktur 

Styrelsemöten

  • Beslut om styrdokument som reglerar Demokrativärnets plattform, ståndpunkter, mål och strategier
  • Beslut om prioriteringar och samordning av resurser och aktiviteter

Projektgruppsmöten

  • Styr verksamheten som äger rum i olika projekt

Medlemsmöten

  • Mobiliserar och entusiasmerar medlemmar till engagemang och aktiviteter utifrån Demokrativärnets ideologiska plattform

Samarbeten

  • Med andra organisationer och personer i frågor där gemensamma samhällsmål finns

Föredrag och föreläsningar 

  • På teman inom ramen för Demokrativärnets ideologiska plattform

Debattartiklar

  • Att få debattartiklar publicerade är en prioriterad uppgift. Det är ett effektivt sätt att belysa olika aspekter av Demokrativärnets överordnade samhällsmål, problemdefinition och förslag till konstruktiva och konkreta lösningar